Den här rapporten ämnar undersöka vilket det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre är.En avgränsning har gjorts till hypotesen att enbart melodi är tillräckligt för att klassificera genre alltså tt melodi är det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre. En kvantitativ metod har använts i form av en internetbaserad tjänst där användare har fått klassificera genre på musikstycken i sin helhet, samma musikstycken med extraherad sång samt samma musikstycken representerade i syntetiserade versioner vilket representerar melodierna för musikstyckena. Statistiska metoder har sedan använts för att presentera den insamlade datan,för att efter analys komma fram till att melodi ej är tillräckligt för att klassificera genre och alltsåatt melodi ej är det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre..

På vilka sätt är musikalisk form relevant för en komponerande jazzmusiker? Denna uppsats ger en grundläggande översikt över form som begrepp genom musikhistorien och visar exempel på hur form tar sig uttryck i straight-ahead/ mainstream jazz, genom analyser av min musik samt valda stycken av The Bad Plus, Mark Turner och Bill Frisell. Uppsatsen vill ge nya verktyg och idéer för att förstå form i ett jazzsammanhang..

Musikalisk prestationsångest (MPA) är ett vanligt förekommande problem bland musiker och kan i vissa fall omöjliggöra en karriär som musiker. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en 5 sessioners behandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) för MPA. Resultatet är lovande, 7 av 8 deltagare fullföljde behandlingen och flera deltagare fick förbättringar på såväl ACT-relaterade mått som på mått för MPA. Resultatet motiverar vidare forskning om ACT för MPA..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur predetermination (förutbestämda kompositionsregler) påverkar kompositionsprocessen och upplevelsen av musiken hos lyssnare. Genom analys av min egen kompositionsprocess, litteraturstudier och intervjuer med tonsättare behandlas i uppsatsen olika sätt att arbeta med predetermination, resultat av att arbeta med förutbestämda kompositionsregler och skäl till att tonsättare väljer eller väljer bort att arbeta med predetermination. Undersökningen visar hur en viss regelstyrning kan vara till hjälp i kompositionsprocessen men även hur det kan vara hämmande att arbeta med predetermination. Lyssnarupplevelsen undersöktes med en enkätundersökning. Två par egna kompositioner ? två poplåtar och ett stycke för kammarensemble i två satser ? har spelats upp för musikhögskolestuderande.

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En närgången bild av en levande musikalisk process studerad från en inre kärna. Arbetet består utav denna text, tre konserter från våren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kärna, ögonblicksbilder från insidan av själva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild.

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt..

Nivå Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer är det som avgör i vilken utsträckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet är att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen, då det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats på ett visst område. Det ges även plats för en induktiv ansats, för att kunna komma åt fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tänkas påverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrån vilka faktorer som påverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som använts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det också hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Nivå Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer är det som avgör i vilken utsträckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet är att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen, då det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats på ett visst område. Det ges även plats för en induktiv ansats, för att kunna komma åt fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tänkas påverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrån vilka faktorer som påverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som använts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det också hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

Länge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig själv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag därför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag använder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. Målet är att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att själv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjälpa läsaren att, genom igenkänning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlägg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag betraktar verktyg som något som både finns i intellektet och i den fysiska världen. Jag har även erfarit hur tätt sammanbundna dessa är. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Min frågeställning var huruvida avslappningsträning är relevant för musiklärarstudenters musikaliska utveckling. Jag lät en grupp om elva musiklärarstudenter på Musikhögskolan i Piteå träna avslappning till cd under fyra veckor. Som metod för att utvärdera effekten av avslappningsövningarna använde jag mig av enkäter. Resultatet visade att de allra flesta upplevde positiva effekter, fysiska och/eller mentala i större eller mindre utsträckning. Det framkom också att undervisningen brast gällande mentala förberedelser inför konserter och uppspelningar..